Hur kränker du en

  • Vad är mobbning
  • Mobbning i skolan polisanmälan
  • Kränkande särbehandling

    • •

    Kränkning

    Kränkning innebär att frånta någon eller något dess värde, genom att överträda en etablerad gräns.[1] Handlingen innebär ofta någon form av förnedring, skymf[2] eller förödmjukelse.

    Kränka är en avledning av det svenska ordet krank, eller 'dålig'. Ordets ursprung är den germanska stammen kranka-, 'krokig'. Kränkning har flera närliggande betydelser såsom att förolämpa, vanära, våldföra sig på eller att bryta mot (till exempel en bestämmelse).[3]

    Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Synonymer är förödmjuka, skymfa och såra. Kränkning kan vara en brottslig handling. Att förtala eller förolämpa någon kan vara ärekränkning, och andra typer av kränkande handlingar kan vara brottsliga till exempel enligt de olika lagarna mot diskriminering. En äldre betydelse av ordet är att ha samlag med en kvinna på ett vanärande sätt, såsom utanför äktenskapet eller med våld.&#

    •

    Människors lika värde är en prioriterad fråga

    Respekten för människors lika värde och rättigheter är en facklig kärnfråga. För Unionen är respekten för människors olikheter en prioriterad fråga och en naturlig utgångspunkt för förbundets arbete för lika rättigheter och möjligheter. Det självklara målet måste vara en nolltolerans mot kränkande beteenden.

    Alla har rätt att vara sig själv på jobbet liksom i alla andra delar av tillvaron. Ingen ska behöva utstå mobbning, trakasserier eller diskriminering på sin arbetsplats, men verkligheten är i vissa fall en annan. Här får arbetsmiljöombud och andra förtroendevalda ett verktyg i arbetet att arbeta med den här arbetsmiljöfrågan.

    Handledning som verktyg för en inkluderande arbetsmiljö

    Använd handledningen ”Mobbad, trakasserad, diskriminerad?" som ett stöd i ditt arbete för en inkluderande arbetsmiljö. Handledningen ger dig konkreta tips på

    • hur du kan hantera och utreda ärenden, 
    • vilken lagstiftning som gäl

      •

      Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

      Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.

      Kommuner

      En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.

      Enskilda

      En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild juridisk person kan exempelvis vara ett aktiebolag eller en stiftelse.

      Regioner

      Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.

      Staten

      Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass oc