Hur lång blir flytande

  • Jag var nyfiken på vad en normal tidslinje är i den här takten?
  • Att vattnet från en vattenpöl kan AVDUNSTA och att luftens vattenånga (gas) kan KONDENSERA till dagg (flytande droppar) på gräset en tidig.
  • Det tog ungefär ett år eller ett och ett halvt år att bli hyfsat bra.

    • •

    Vattnets övergångar till olika faser

    Jorden täcks till största delen av vatten (hav). Nära polerna finns vatten i fast form (is) i de stora glaciärer som täcker Grönland och Antarktis samt i Norra ishavet. Inom vattnets kretslopp avdunstar vatten ständigt från oceanerna och återförs hela tiden via nederbörd och avrinning. På vägen tar biosfären dock del av detta vatten.

    Även i den klaraste luft finns små mängder vatten i gasform från jordytan och långt upp i stratosfären. Skulle allt detta vatten samlas till jordytan vid den temperatur och lufttryck som normalt råder där skulle ett vattenskikt på några cm fällas ut.

    Vattnet i atmosfären förekommer inte bara i gasform utan även i flytande och fast form. Det mest synliga tecknet på detta är alla de moln som berikar vår himmel och givetvis den nederbörd som faller.

     

    Beteckning på de olika fasförändringarna

    • Avdunstning från flytande till gas
    • Kondensation från gas till flytande
    • Deposition från gas till fas

      •

      Jordklotets uppbyggnad

      Uppsala ligger 60 kilometer norr om Stockholm. Det är en sträcka som på ett ungefär motsvarar den förhållandevis tunna jordskorpan, vars tjocklek varierar mellan 5 och 70 kilometer. I Sverige är skorpan vanligen mellan 40 och 50 kilometer tjock. Under jordskorpan ligger jordens mantel som är ungefär 2 900 kilometer mäktig. Om man fortsätter jämförelsen skulle manteln bre ut sig ända fram till Tripolis i Libyen, där jordens kärna skulle börja.

      Kunskapen om jordens uppbyggnad är av naturliga skäl begränsad – det finns inga direkta observationer av planetens inre. Borrningar och djupa gruvor sträcker sig normalt bara någon eller några få kilometer ner i jordskorpan, där temperaturen sätter gränser. Världens djupaste borrhål drevs ned på Kolahalvön till ett djup av 12 262 meter

      •

      Aggregationstillstånd

      Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform och är de olika former som ett ämne kan befinna sig i beroende på temperatur och tryck. De tre i vardagslivet vanligaste formerna är gasform, flytande form och fast form.

      Vid högre temperaturer bildas istället plasma, och vid låga formar vissa ämnen Bose–Einstein-kondensat. Vid extremt högt tryck uppstår tillståndet degenererad materia.

      Aggregationstillstånd kallas ibland faser, men fas har en mer specifik betydelse. Diamant och grafit är två olika faser av grundämnet kol, men de är i samma aggregationstillstånd, nämligen fast, vid rumstemperatur.

      Aggregationstillståndet hos ett ämne med en bestämd kemisk formel betecknas med (g), (l) respektive (s) efter formeln (beteckningarna står för gas, liquid respektive solid). Ett exempel är vatten, H2O, som kan förekomma som vattenånga eller H2O (g), flytande vatten eller H2O (l), samt is eller H2O (s).

      De tre klassiska