Hur fungerar sväljningen


  • Sväljreflexen försvinner
  • Esofageal dysfagi
  • Dysfagi behandling
  • Sväljstörningar (dysfagi)

    Svårigheter att tugga, äta och svälja (dysfagi) förekommer vid medfödda eller förvärvade sjukdomstillstånd som påverkar strukturer, motorik och känsel i munhåla och svalg, eller som en följd av det naturliga åldrandet (presbyfagi). Det biologiska åldrandet medför bland annat minskad muskelmassa och muskelsvaghet (sarkopeni), förändringar i salivproduktionen vilket kan påverka sväljningen. Med stigande ålder blir det allt vanligare sjukdomar. Äldre med flera sjukdomar, s k multisjuka äldre, är särskilt sköra och kan drabbas av dysfagi vid tillfälliga sjukdomar, t ex urinvägsinfektion. Hos multisjuka äldre är risken stor att sjukdomarna indirekt eller direkt påverkar tuggning, sväljning och ätande. Användning av fem eller fler läkemedel riskerar muntorrhet som biverkan.

    Vanliga sjukdomar som medför dysfagi är stroke och traumatiska hjärnskador, neurologiska sjukdomar (Parkinsons sjukdom, multipel skleros – MS, amyotrofisk lateralskleros – ALS, Huntingtons

    ABC om Orofaryngeal dysfagi

    Sväljningsbesvär är ett vanligt problem som orsakar stor morbiditet, ökad mortalitet och ofta stora sociala konsekvenser. Prevalensen av sväljningssvårigheter i befolkningen tros vara mellan 1,7 och 11,3 procent och ökar med stigande ålder och samsjuklighet [1]. Syftet med denna artikel är att ge en överblick över sväljningsproblem utgångna från mun och svalg (orofaryngeal dysfagi) och hur de kan te sig och hanteras i den kliniska vardagen.

    Orofaryngeal dysfagi kan definieras som nedsatt förmåga att hantera mat och/eller dryck i mun och svalg och föra den säkert vidare till matstrupen [2]. Orofaryngeal dysfagi ökar risken för aspiration, pneumoni, malnutrition, dehydrering och social isolering. Multidisciplinärt samarbete är nyckeln till effektiv utredning och behandling [3].

    Den normala sväljningen

    Sväljningen kan delas in i tre faser; oral, faryngeal och esofageal [4]. Proceduren är komplex och involverar cirka 25 muskler samt ett flertal kranialner

    Sväljning

    Sväljning innebär transport av föda från munhålan och ner till magsäcken. Sväljningsprocessen är både en viljestyrd och en reflexstyrd process som är känslig för neurologiska problem och försvagad inre muskulatur[1], se vidare dysfagi (tugg- och sväljningssvårigheter).

    Att svälja fel/sätta i halsen heter på medicinskt språk aspiration.

    Sväljningens faser

    [redigera | redigera wikitext]

    Sväljningen kan delas i in i fyra olika delar.

    • Den pre-orala fasen (från tallrik till mun)
    • Den orala-fasen[2] (när maten är i munhålan)
    • Den faryngeala-fasen (i svalget)
    • Den esofageala-fasen (i matstrupen)

    I de olika faserna är det olika förprogrammerade händelser som sker. I den orala-fasen är maten i munhålan. Där tuggas den för att finfördelas. Saliven som utsöndras hjälper till att finfördela maten samt gör att den blir lättare att svälja. Maten sväljs lättare om vi pressar ihop våra läppar. När våra läppar pressas ihop triggas sväljningsreflexen samt att ett undertr