Hur förlorar man blod
•
Vad är anemi?
Vid blodbrist, eller anemi som är den medicinska termen, innehåller blodet för lite friska röda blodkroppar. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna ut till kroppens vävnader och vid blodbrist försämras syretransporten. Detta ger upphov till symptom som trötthet och andfåddhet.
Transporten av syre sker med hjälp av ett protein som heter hemoglobin. Hemoglobinet innehåller järn, och det är det som ger blodet dess röda färg. Järnbrist är en vanlig orsak till anemi.
Vad orsakas blodbrist av?
Röda blodkroppar produceras i benmärgen och har en livslängd på cirka 120 dagar. Därefter bryts de ner och järnet återvinns för att ingå i nya röda blodkroppar. När benmärgens produktion av nya röda blodkroppar inte motsvarar kroppens behov uppstår blodbrist. Det kan inträffa vid:
Förlust av röda blodkroppar genom blödning
Nedsatt produktion av röda blodkroppar
Sjukligt sönderfall av röda blodkroppar
Blödning
En liten, akut blödning brukar normalt in
•
Anemi – blodbrist
Granskad av: Patrik Andersson, överläkare, specialist i internmedicin och hematologi, Södersjukhuset
Vad är anemi?
Anemi eller blodbrist betyder att man har färre röda blodkroppar i blodet än vad som är normalt. De röda blodkropparna innehåller ett protein, hemoglobin, som transporterar ut syre till alla kroppens celler. Symtomen vid anemi orsakas av att kroppens celler får mindre syre och även av att den totala mängden blod i kroppen blir mindre.
Symtom på anemi
Symtom på anemi kan vara
- trötthet
- andfåddhet
- yrsel
- lågt blodtryck, särskilt när du ställer dig upp
- hög puls för att kompensera för det lägre blodtrycket
- huvudvärk
- gulsot (om blodkropparna förstörs i förtid, så kallad hemolys)
- blek hud och bleka slemhinnor. Det brukar särskilt kunna ses på insidan av det nedre ögonlocket som vanligtvis är rött av alla små, fina blodkärl.
Gulsot vid hemolys (dvs att blodkroppar går sönder) orsakas av att kroppen inte hinner ta hand om hemoglobi
•
Viktigt att minska onödiga blodtransfusioner
Det kan verka enkelt. Någon förlorar blod, och vården ersätter det med donerat blod. Men blodtransfusion används mycket oftare än så. Varje år får 85 000 människor i Sverige blodtransfusion. Ungefär var tredje ges på grund av akut blödning – resten används som del i olika behandlingar. Nästan alltid när man pratar om blodtransfusion är det erytrocyter man pratar om – alltså röda blodkroppar. Så är fallet också i den här artikeln.
De senaste tio åren har antalet blodtransfusioner minskat i Sverige, men också utomlands. År 2017 fick 37 av 1 000 svenska invånare blodtransfusion – att jämföra med 24 i Australien och Nederländerna, eller 31 i Norge. På ett nationellt plan ser användningen olika ut i regionerna. Västra Götalandsregionen sticker inte ut, utan ligger i mitten. Här används inte mest blod, men inte heller minst.
Anders Jeppsson är överläkare i thoraxkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor i samma ä