Hur uppstår en råk
•
Råka
Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjenkråkfåglar. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb med det ljusa nakna hudpartiet vid näbbasen och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.
Råkan har ett palearktiskt utbredningsområde och förekommer som häckfågel framförallt i ett bälte som sträcker sig från Irland och Skottland via Centraleuropa genom Centralasien och österut till Kina. Den delas upp i en västlig och en östlig underart. Den är en kulturföljare och föredrar stora jordbruksslätter där den häckar i kolonier men förekommer också lokalt som häckfågel i städer, då framförallt i parker. Den födosöker på marken, på åkrar och utmed vägkanter och är som de flesta kråkfåglar en allätare. Den lever i livslånga monogama förhållanden och blir könsmogen vid två års ålder. Boet byggs av honan men även hanen förser bygget med m
•
Råk
En råk är en kraftig spricka i sjöarsistäcke. Råken kan uppstå genom att isområden driver isär eller pressas ihop. I det förra fallet uppstår ett isfritt område, en släppråk, som kan återfrysa och vara till god hjälp för skridskoåkare men som också kan vara svår och farlig att ta sig över. I det senare fallet skiljer man mellan råkar som pressar isen uppåt, uppråk, och formar vallar av olika höjd, samt sådana där isflaken pressas ner under ytan, nedråk, där isen i råken kan hamna under vattenytan.
Råkar slår ofta upp på samma ställen år från år på insjöar och i skärgårdarna.
En ofta använd synonym är vråk, som då avser en uppråk eller nedråk men inte en släppråk.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]•
Vindbrunn
Sv. Läbrunn
Ett större öppet hål som aldrig frusit i en i övrigt istäckt yta utan hålls öppen av vattenrörelser orsakade av vinden på platsen. Hålen kan vara allt från några meter till flera hundra meter och är ofta mer eller mindre runda till formen. De är vanligare på större ytor än på mindre och mer frekventa om det blåst mycket under de dagar då isen bildats, och tillkomsten gynnas av om vattnet är relativt varmt när isen bildas (exempelvis om isen fryser tidigt på hösten under en plötslig köldknäpp) och är på sjöar vanligare på läsidan (eftersom det kalla ytvattnet blåses bort och varmare bottenvatten kommer upp till ytan där) en vindbrunn som bildats på läsidan kan kallas för "läbrunn". Det finns platser där vindbrunnar bildas återkommande olika år på samma plats, men det tillhör ovanligheterna.
Begreppet vindbrunn används även när hålet har frusit till, men har en markant tunnare is än omgivningen, och syns då ofta som en mörk fläck i isen och kan utgöra en s