Hur galaxer rör sig


  • Hur många galaxer finns det
  • Spiralgalax
  • Galaxer i universum
  • Atomerna som bygger upp molekylerna i våra kroppar, vätet, kolet, syret och så vidare, är förstås ofantligt mycket äldre än vad vi själva är. Vätet skapades redan vid big bang för sisådär 13,8 miljarder år sedan, kolet och syret har upparbetats inuti stjärnor, olika spårämnen är resultatet av supernovaexplosioner. Ny forskning kastar nu ljus över hur dessa grundämnen har rört sig igenom universum, och hur de har hamnat just här hos oss.

    Ett amerikanskt forskarlag lett av Daniel Anglés-Alcázar och Claude-André Faucher-Giguère har i anslutning till det så kallade FIRE-projektet och med hjälp av avancerade datasimuleringar studerat hur interstellär gas rör sig runt och mellan galaxer (pressmeddelande hos Northwestern University; forskningsartikeln på ArXiv).

    Tidigare har man tänkt sig att materiaöverföringen mellan galaxerna är försumbar. Nu visar istället simuleringarna att hela femtio procent av materian i vår omgivning kan ha sitt ursprung i andra galaxer.

    Materian i en galax s

    Galax

    För andra betydelser, se Galax (olika betydelser).
    Galax

    M51, även kallad Malströmsgalaxen.

    • Beskrivning: Ett gravitationellt sammanhållet system av materia, som stjärnor, gas, stoftmoln och förmodad mörk materia.
    • Etymologi: Från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, som på sin tid avsåg vår egen galax, Vintergatan.
    • Typer enligt Hubbles klassificering:Elliptiska galaxer (E0-E7), linsformade galaxer (S0, SB0), spiralgalaxer (Sa-Sd), stavspiralgalaxer (SBa-SBd), irreguljära galaxer (Ir) och cD-galaxer.

    En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.[1] De större galaxerna har cirka 1011solmassor stjärnor, mellan en och tio miljarder solmassor interstellär gas och 1012 solmassor mörk materia. Många galaxer, kanske de flesta, inklude

    På 1900-talet tar forskningen ytterligare ett språng framåt. Med hjälp av kraftigare teleskop kunde Edwin Hubble bekräfta vad som misstänkts sedan 1700-talet: att solen ligger i en stor stjärnhop, en galax.

    Henrietta Leavitt, en amerikansk astronom, upptäckte en typ av stjärnor (cepheider) som varierar i ljusstyrka på ett bestämt sätt. Utifrån detta kunde hon beräkna avstånden till dem och därmed hade hon uppfunnit en linjal för att mäta avstånd i universum.

    Albert Einstein lade fram den allmänna relativitetsteorin år 1915. Dessa teorier visade sig stämma exakt med observationer och förutsägelser för himlakroppars rörelse i rymden. (Bättre än Newtons teorier som dock fungerar bra vid låga hastigheter). Än idag är det Einsteins fysik som används för astronomin.

    Bilden nedan visar Vintergatan. På en av galaxens armar hittar vi vårt solsystem.

     

    Bild: Pxhere / cc0-icon CC0 Public Domain

    Edwin Hubble upptäckte att det ligger andra galaxer utanför vintergatan. Va