Ungefär hur stor del
•
Sannolikhet
Att kunna skriva tal i dessa olika former kommer vi att ha användning för i det här avsnittet, för nu kommer vi att lära oss hur vi räknar på sannolikheten för att olika händelser ska ske.
Vad är sannolikhet?
I vissa situationer vet vi inte vad som kommer att hända. Men ofta i sådana situationer kan vi ändå ta reda på hur stor sannolikheten, eller chansen, är att en viss händelse sker. Den del av matematiken som handlar om sannolikheter kallas sannolikhetsläran.
Till exempel kan vi räkna ut hur stor chansen är att du får en vinstlott när du spelar på lotteri, om vi vet hur många vinstlotter det finns och hur många lotter det finns totalt.
Om du singlar en slant så vet du inte i förväg vilken sida av myntet som kommer att hamna uppåt - krona eller klave. Men du vet att det kommer att bli antingen krona eller klave. Vi säger därför att det finns två möjliga utfall. Med ett utfall menar vi en viss händelse som kan ske. Vi vet också att det i det här falle
•
Räkna med procent
I det här avsnittet ska vi bygga vidare på det genom att räkna mer med procent.
Avrundning av procent
Som vi såg i avsnittet om bråktal är det inte alltid möjligt att genomföra en division så att den går jämnt ut.
Till exempel vet vi att bråket 1/3 har det decimala värdet
$$ \frac{1}{3}=0,3333...$$
Med andra ord har bråket 1/3 oändligt många decimaler då det är skrivet i decimalform.
Ett sätt att tolka bråket 1/3 är förhållandet mellan delen (1) och det hela (3). Det decimala värdet 0,3333… kan vi se som 33,33… %.
Ibland vill vi ange ett avrundat procentvärde, till exempel avrundat till hela procent. Då får vi
$$ \frac{1}{3}=0,3333...=33,33... \%\approx33\,\%$$
En tredjedel är därför ungefär 33 %, avrundat till hela procent.
Skriv dessa tal i procentform.
Avrunda till tiondels procent.
- $$0,875$$
När vi ska omvandla ett tal från decimalform till procentform får vi tolka vad siffrorna i decimaltalet är värda.Heltalssiffran är 0, vilket betyd
•
De fyra stånden och riksdagen under frihetstiden
Med skottet i Halden försvann det kungliga enväldet. Nu kom makten att ligga hos riksdagen. Kungen, Fredrik I, behövde till slut inte ens vara närvarande vid dess sammanträden - råden kunde styra med hjälp av kungens namnstämpel. Under kortare perioder i framtiden kom riksdagens makt att begränsas, men aldrig mer skulle en svensk kung regera helt på egen hand. Frihetstiden kallas denna period i Sveriges historia...
Bild: Nationalmuseum
Riksdagsledamöter, sent 1700-tal. Det invecklade politiska intrigspelet mellan olika partier och inom utskotten i riksdagen skapade våra första yrkespolitiker. Detalj från en målning gjord av Louis Jean Desprez.
De fyra stånden
Även om det var långt från demokrati i dagens mening, var fortsättningsvis allt fler människor med och fattade beslut och påverkade det som hände i samhället. Det var nu som de första yrkespolitikerna trädde fram i Sverige, som bondeledaren Olof Håkansson från Blekin