Hur kompareras få

Se ävenfa, FA, fā, fá, fǎ, fà, fäochfã.

Svenska

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

Böjningar av få		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	–	färre1
	Neutrum	–
Bestämd singular	Maskulinum	–		–
	Alla	–		färsta1, 2
Plural		få
		Predikativt
Singular	Utrum	–	färre1	färst1, 2
	Neutrum	–
Plural		få
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		–
Not: 1. formen finns endast i plural 2. används sällan, se Användning

få

1. (endast i plural) bara några; ett litet antal

   Det är få passagerare som vet hur de borde agera vid en olycka.

   Användning: Superlativformen färst används sällan. Formen finns sedan länge men har fallit i glömska. Formen är språkriktig och fyller en lucka i det svenska språket; jämför med illa, värre, värst. Språkvetare uppmuntrar användning av ordet för att få in det i språ

   •

   Får man skriva färst?

   Få – färre – färst. Det känns som ett naturligt sätt att komparera adjektivet få. Men får man verkligen säga så?

   Det är vi språkbrukare som bestämmer över språket. Om du bestämmer dig för att använda ordet färst så finns ordet. Det är upp till dig att sprida det och kanske få andra att använda det om du tycker att det fyller en funktion.

   Färst rekommenderas av Språkrådet

   Och uppenbarligen är det så pass många språkbrukare som använder det att även Språkrådet rekommenderar det. Så här säger de i sin frågelåda:

   ”Få kompareras enligt Svenska Akademiens ordlista få, färre, färst. Jämför med illa, värre, värst och stor, större, störst.”

   Färst står i SAOL, Svenska Akademiens ordlista

   Böjningsformen finns även med i av Svenska akademins ordlista, där det står så här:

   ”som superlativ kan man använda formen färst”

   Var vill du använda färst?

   Färst borde alltså accepteras även i de finare salongerna. Som du vet brukar

   •

   Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få? Svaret är numera ja. Adjektivet få har tidigare saknat superlativform i Svenska Akademiens ordlista, men i den nyaste upplagan är böjningsmönstret fullständigt: få, färre, färst. Formen färst finns i dialekter och har funnits i äldre svenska, men den har inte använts i modern standardsvenska. Nu verkar den snabbt bli vanligare åtminstone i talspråket.

   Det har alltså funnits en lucka i det ”officiella” böjningsmönstret för adjektivet få. Luckan har fyllts med en regelbunden form som är parallell med former som värst och störst.

   Suppletiv böjning

   Det finns många ord i svenska språket som har luckor i böjningsmönstren. Adjektivet liten kan till exempel inte böjas i plural. Som pluralform används i stället ett helt annat adjektiv, små. Detta adjektiv har komparativformen smärre, men saknar superlativform – också där finns således en lucka. Adjektivet liten har heller ingen komparativ- eller superlativfo