Hur hänger begreppet
•
I den här lektionen ska vi titta på något som kallas för svängningsrörelse. Svängningar, eller oscillationer som det också kallas, är inom fysiken en periodisk rörelse som sker kring ett jämviktsläge och mellan två ytterlägen. Sådana rörelser är mycket vanliga i naturen och vardagen. T ex en gunga på en lekplats, armarna när du går, hoppande på en studsmatta och pendelklockor. Till och med atomer vibrerar periodiskt i molekyler. Detta gör att kunskap om hur svängningsrörelser fungerar är viktiga i fysiken. Vi ska särskilt titta på en idealiserad svängningsrörelse som kallas harmonisk svängningsrörelse.
Harmonisk svängningsrörelse
Det finns olika sätt att definiera harmonisk svängningsrörelse, men här räcker det att utgå från att en harmonisk svängningsrörelse är en jämn periodisk rörelse, som sker kring ett jämviktsläge och mellan två ytterlägen. Vi bortser även från friktion, och det innebär att rörelsen inte dämpas utan fortsätter svänga på samma sätt hela tiden. Harmonis
•
Att undervisa om begrepp är inte alltid lätt
Undervisning och lärande i naturvetenskapliga ämnen har studerats länge och har visar stora framsteg ända sedan 1970-talet. De flesta studier har diskuterat relationerna mellan studenter och vetenskapliga begrepp. Studier om missuppfattningar (eng. misconceptions) i naturvetenskaplig undervisning och sätt att övervinna dem (eng. conceptual change), har genererat diskussioner under lång tid och påverkat studier fram till idag. Många av dåtidens mål var inriktade på att förutse lärarnas arbete, för att förbättra undervisnings- och lärandeprocesserna. "Begreppsförändring" blev i stort sett synonymt med ’lärande’ i naturvetenskapliga ämnen. Kanske denna utveckling kan kännas igen, även i andra ämnen. Med tiden utvecklades synen på begreppen. En av förändringarna presenteras i artikeln "Why the covalent bond is such a complex concept: a conceptual profile proposal" i International Journal of Science Education som en utveckling til
•
Funktionsbegreppet
I Matte 1-kursen gick vi igenom grunderna för koordinatsystem och i det förra avsnittet hur vi kan skissa grafer för att på så sätt tydliggöra samband. I det här avsnittet ska vi lära oss att använda det viktiga begreppet funktion och se hur dessa hänger ihop med grafer och koordinatsystem.
En funktion beskriver ett samband mellan två eller flera variabler.
Vi börjar med att titta på ett exempel på detta
Om Anna arbetar extra på helgerna, får hon en viss timlön då hon arbetar. Annas totala lön för det arbete hon utfört kan då ses som en funktion av antalet timmar som hon jobbat; ju fler timmar hon arbetat, desto mer kommer hon sammanlagt att ha tjänat.
Låt oss säga att Annas timlön är 80 kronor. För att beskriva hennes totala lön under en viss tidsperiod kan vi ställa upp följande funktion:
$$y=80x$$
där x är antalet timmar hon arbetat och y är den lön hon bör får ut efter att hon arbetat x antal timmar.
Ett till exempel på en funktion så kan