Hur gamla kräftor kan

  • Världens största kräfta
  • Koka kräftor
  • Hur många ben har en kräfta

    • •

    I Sverige finns det två arter sötvattenkräftor – den inhemska flodkräftan, Astacus astacus, och den inplanterade signalkräftan, Pacifastacus leniusculus.

    Allätare

    Både flodkräftan och signalkräftan är i det närmaste allätare och lever på grunt vatten där de gräver djupa hålor bland rötter och stenar. De kan bli upp till 20 cm långa och lever i 5–20 år. Utseendemässigt är de mycket lika varandra men skiljer sig åt bland annat genom signalkräftans ljusa fläckar i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld. Flodkräftan finns i södra Sverige och längs Norrlandskusten ända upp till finska gränsen. Signalkräftan finns främst söder om Dalälven och endast på ett fåtal platser längre norr.

    Nyckelarter i vattendrag och sjöar

    Sötvattenkräftor räknas till nyckelarter i vattendrag och sjöar vilket innebär att de fyller en viktig funktion för andra arters överlevnads. Många rovdjur, till exempel mink, abborre och ål, äter kräftor. Kräftorna håller också vegetationen ne

    •

    Kräftor kräva dessa drycker!

    Varför säger vi kräftskiva?

    Första gången som ordet kräftskiva används är i Dagens Nyheter 1931. Kräftskiva syftar på bordet där kräftorna står uppdukade, det vill säga bordet/skivan med mat och dryck. Ordet skiva blev och är sedan ett slanguttryck för fest.

    Kräftpest och signalkräftor

    Kräftpesten kom till Europa någon gång kring 1860 via båtar från USA. År 1907 kom kräftpesten till Sverige. Resultatet blev att mängder av populationer med flodkräftor dog. Kräftpest är en parasitisk svampinfektion och det är en svamp (Aphanomyces astaci) med dess sporer som sprids mellan kräftorna. Kräftpest drabbar enbart sötvattenskräftor. Till Sverige kom kräftpesten via Tyskland, Ryssland och Finland. Från Finland kom matkräftor till Stockholm och där vid Kornhamstorg slängdes döda kräftor i Mälaren. Därmed kom de kräftrika sjöarna Mälaren och Hjälmaren att slås ut. Istället blev kräftfisket i många sjöar i Småland lönsamt och vinstrikt.

    År 1960 imp

    •

    Kräftor

    Denna artikel handlar om sötvattenskräftor i familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae, för andra kräftdjur som kan kallas kräftor, se kräfta.

    Kräftor är de arter av sötvattenslevande kräftdjur i gruppen storkräftor och ordningen tiofotade kräftdjur som hör till familjerna Astacoidea, Cambaridae och Parastacidae. De tre familjerna hör till två överfamiljer, Astacidae och Cambaridae som förekommer på norra halvklotet hör till överfamiljen Astacoidea, och Parastacidae som förekommer på södra halvklotet hör till överfamiljen Parastacoidea. De tre familjerna som kräftorna är samlade i omfattar tillsammans 618 arter.[1]

    Kräftor hör samman med humrar och krabbor till de största kräftdjuren. Bland kräftorna finns flera arter som fiskas eller odlas av människan som föda, till exempel flodkräfta, signalkräfta och röd sumpkräfta. Kräftor har utnyttjas som föda av människan under lång tid. Från Europa finns skriftliga källor i form av kokboksrecept som visar att