Hur stor är budgeten
•
Senast uppdaterad: 2025-01-30
Statsbudgetens saldo för 2024 visade ett underskott på 104,1 miljarder kronor, vilket är en skillnad på 123,8 miljarder kronor jämfört med 2023. Denna skillnad beror främst på att utgifterna var högre under 2024. Mellan 1970 och slutet av 1990-talet hade Sverige oftast negativa budgetsaldon, vilket innebar att staten behövde låna pengar. Under de senaste 20 åren har dock positiva budgetsaldon varit relativt vanliga, vilket har gett staten möjlighet att amortera på statsskulden.
Som figuren ovan visar var underskott i statens budget mer regel än undantag under 1970-, 80- och 90-talen. Särskilt under nittiotalskrisen blev underskotten betydande. Denna statsfinansiella kris blev dock utgångspunkt för en genomgripande förändring av det finanspolitiska ramverket . Förändringarna drevs också på av EU-medlemskapet, som medförde krav på att följa Maastrichtfördraget och senare också stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. En viktig förändring som genom
•
EU – Budgeten
En EU-budget måste alltid gå jämnt upp eftersom unionen i princip inte får låna till verksamheten eller beskatta medborgare eller företag. Det finns ett tak satt för hur stor EU-budgeten får vara: 1,46 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Hittills har utgifterna aldrig hamnat så högt.
Hur stor EU:s budget ska vara och hur den grovt ska fördelas, läggs fast för sju år framåt av stats- och regeringscheferna. Dessa måste vara helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter ska långtidsbudgeten godkännas av Europaparlamentet.
Nuvarande flerårsbudget löper mellan 2021 och 2027 och är på 1 270 mdr euro. En årlig, mer detaljerad, budget fastställs sedan varje höst av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag av EU-kommissionen. Skulle parterna
•
Senast uppdaterad: 2025-01-30
Statsbudgetens utgiftssida består av 27 olika utgiftsområden som rymmer flera hundra olika anslag. Till exempel utgifter för alla myndigheter och olika typer av transfereringar, såsom sjukpenning och arbetslöshetskassa. År 2024 uppgick statsbudgetens totala utgifter, efter justering för Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering, till drygt 1 376 miljarder kronor.
När man ser på hur de totala utgifterna har ökat över tid, sticker åren 2009 och 2013 ut som perioder med extraordinärt höga utgifter. En stor del av förklaringen till detta är att Riksbanken under dessa år lånade upp cirka 100 miljarder kronor via Riksgälden för att stärka valutareserven. Eftersom valutareserven samtidigt stärktes, innebar dessa transaktioner ingen försvagning av statsfinanserna. År 2020 är också anmärkningsvärt med kraftiga ökningar inom de offentliga utgifterna till följd av coronakrisen.
Statsbudgetens utgiftssida innehåller 27 utgiftsområden, med rubr