Hur många jihadister
•
Krafttag mot jihadister
Svar på fråga 2014/15:128 av Richard Jomshof (SD) Krafttag mot jihadister
Richard Jomshof har frågat justitie- och migrationsministern om han, liksom Sverigedemokraterna, gjort ställningstagandet att den som trots avrådan och varning väljer att lämna Sverige för att strida för exempelvis Islamiska staten också har mist sin rätt att återvända till Sverige. Ministern har också fått frågan om han är villig att utreda ett lagförslag som gör det möjligt att upphäva medborgarskapet för svenska medborgare med dubbelt medborgarskap som väljer att åka utomlands för att delta i dessa terroristorganisationers verksamhet och utreda en möjlighet att dra in medborgarskapen även i de fall det innebär att personerna görs statslösa. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Problematiken med att personer reser till konfliktområden för att delta i terroristhandlingar är inte ny. Den har emellertid blivit mer aktuell och ännu allvarligare då minst 100 personer från Sveri
•
Syrien
Områden som vi idag känner till som Turkiet, Syrien och Irak var under en lång tid en del av en mycket större politisk, social och religiös ordning som kallades för det Osmanska (eller Ottomanska) riket. Det var ett sunni-muslimskt imperium där turkar dominerade araber, kurder och andra i drygt 600 år - från och med år 1299, till slutet av första världskriget. Detta ledde till att staten Turkiet bildades år 1924. Områden som vi idag känner till som Iran och Afghanistan ingick inte i det osmanska riket.
När första världskriget bröt ut det redan svaga osmanska riket, tog de europeiska makterna över mycket av makten i området. När européerna hade kommit överens om vart gränsen skulle gå i Mellanöstern, delades det kurdiska samhället upp i fyra olika länder: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. Det här blev början på kurdernas kamp för självständighet.
Frankrike och Storbritannien tog kontrollen över flera viktiga områden i Mellanöstern. De drog gränser och delade upp omr
•
Inledning
Den 7 april 2017 stal Rakhmat Akilov en lastbil för att köra på så många människor han kunde på Drottninggatan i centrala Stockholm. Fem av dem som inte hann undan hans färd dog. Inför, under och efter dådet hade Akilov genom krypterade appar kontakt med flera personer som sa sig höra till terrororganisationen IS, och av dem fick Rakhmat Akilov råd och uppmuntran. Han var inspirerad av IS ideologi och uppmaningar om att begå den här typen av attentat i väst, och passar därför väl in i det mönster som präglat de senaste årens jihadistiska terrordåd i Europa, där mer eller mindre autonoma celler och aktivister agerat.
Rakhmat Akilov hade sökt uppehållstillstånd i Sverige 2014 men fått avslag av Migrationsverket, med beslut om utvisning. Akilov gick under jorden, och i februari 2017, ett par månader innan han begick sitt attentat, överlämnades utvisningsärendet till polisen.[1]
Faller väcker frågan om faran med ett framväxande parallellsamhälle i Sverige. Polisen har tus