Vätebomb hur fungerar
•
Att upptäcka och stoppa kärnvapenprogram
Många länder är i princip kapabla att skaffa kärnvapen, även om det kan krävas utveckling av infrastruktur och teknologi. För att förhindra kärnvapenspridning ligger fokus främst på att stävja produktion av klyvbart material i tillräckliga mängder. Att producera kilovis av anrikat uran eller plutonium är alltjämt svårt, och ett komplett vapenprogram med mål att producera tiotals eller hundratals vapen kräver en betydande infrastruktur med reaktorer, anriknings- och upparbetningsanläggningar.
Det internationella Icke-spridningsfördraget (NPT) är centralt. Genom avtalet förbinder sig de kärnvapenfria stater som har signerat det att tillåta inspektioner av civila kärntekniska anläggningar. Eftersom målsättningen är att det ska vara svårt att fuska med en sådan som &aum
•
Kärnvapen
Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor. Detta skiljer dem från konventionella vapen, vars sprängladdningar får sin energi från kemiska processer.
Kärnvapen finns i varianter från de minsta med sprängkraft som inte är mycket större än de största konventionella bomberna, till enormt kraftfulla konstruktioner som kan utplåna allt inom en radie på flera kilometer. Kärnvapen transporteras vanligen till målet med bombplan eller ballistiska robotar, men även artilleripjäser, kryssningsrobotar och minor med kärnladdningar finns. Många kärnvapen har provsprängts men endast två har använts i en väpnad konflikt: Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki (Little Boy och Fat Man) sprängdes mot slutet av andra världskriget i augusti 1945 på order av USA:s president Harry S. Truman. Den som använder kärnvapen i en väpnad konflikt bedriver kärnvapenkrig.
Olika namn
[redi•
Vi säger nej till kärnvapen!
FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan. Kärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet. De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka. Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin. FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.
Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021. I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen. Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva und