Hur stora växer sessila


  • Hyperplastisk polyp
  • Polyper i magen symptom
  • Polyper i ändtarmen bilder




  • Korallrev: Uppbyggnad, utseende och
    biologisk mångfald

    Korallrevets ekosystem har med sin färgprakt och biologiska mångfald fascinerat människan i åratal. Det är möjligt att miljontals olika arter kan kopplas till världens korallrev, och det är tack vare koraller och andra viktiga organismer detta är möjligt. Men om man går bortom denna biodiversitet finns det också en både småskalig och storskalig strukturell diversitet som till och med intresserade Charles Darwin. Korallrev ser inte likadana ut i olika delar av havet, och om man undersöker ett helt korallrev blir det snabbt tydligt att förutsättningarna för både koraller och andra organismer minst sagt är varierande. Korallrev är inte heller ensamma ekosystem i tropiska vatten, utan även sjögräsängar och mangroveskogar är viktiga och artrika inslag i tropiska kustområden.
       Mycket finns att lära om korallrevets ekosystem, och nedan ges bara en liten introduktion till den biologiska mångfald oc

    Koralldjur

    Uppslagsordet ”Korall” leder hit. För färgen, se Korall (färg).

    Koralldjur (Anthozoa) är en klass inom stammen nässeldjur.[1][2] Med cirka 7 500 nu levande arter och tio ordningar är koralldjuren den största klassen inom nässeldjuren. Flera utdöda ordningar finns beskrivna genom fossil.

    Koralldjur är marina (havslevande) solitära eller kolonibildandepolyper.[3][4] Till skillnad från hos maneter, kubmaneter, bägarmaneter och hydrozoer, finns hos koralldjur inget medusastadium.[3][4][5] Anatomiskt utgörs en polyp av en säcklik kropp[6] med en central maghålighet[5] och en enda uppåtvänd kroppsöppning som fungerar som både mun och utsöndringsöppning. Munnen omges av en munskiva och en eller flera kretsar av tentakler som är försedda med nässelceller för födofångst eller försvar.[3][5] Hos kolonibildande koralldjur är polyperna vid basen förbundna med varandra genom levande vävnad, coenenchym[3][5][6], som fung

    Nya riktlinjer: endoskopisk kontroll efter kolorektal polypektomi

    Kolorektalcancer drabbar knappt 7 000 personer varje år i Sverige och är den tredje vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken [1]. Polyper är ett samlingsnamn för utväxter i gastrointestinalkanalen, men kan ha olika histologiskt ursprung. Flera sorter, exempelvis adenom, utgör förstadier till kolorektalcancer. Det är väl dokumenterat att borttagandet av precancerösa polyper och tidig detektion av cancer minskar dödligheten i kolorektalcancer [2]. I Sverige utförs drygt 100 000 koloskopier per år, och majoriteten av patienterna är äldre än 50 år. Adenom förekommer hos minst en fjärdedel av den här åldersgruppen, vilket medför att beslut om uppföljning måste fattas i mer än 20 000 fall per år. Ännu fler uppföljningsbeslut måste fattas fram­över när fler kommer att ingå i polypvårdprogram som resultat av implementeringen av kolorektalcancerscreening.

    2017 publicerades de senaste svenska riktlinjerna för uppföljning efter