Hur varm är magma
•
Lava
Ordet lava är både en benämning på smälta bergarter (magma) på eller ovanför jordens yta och på den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart.[1] Lava tränger fram ur jordens inre genom sprickor och rör, främst ur vulkaner. När lava flyter eller kastas upp ur jorden i vätskeform håller den en temperatur på ungefär 700–1 200 °C och trots en viskositet 100 000 gånger vattnets, kan lava flyta flera kilometer innan den svalnar och stelnar. Flytande lava stelnar till många olika magmatiska bergarter, bland annat pimpsten, obsidian, porfyr och basalt.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Varifrån ordet "lava" har sitt etymologiska ursprung är inte säkert. Det kan ha ett ursprung i latinetslabes med betydelsen "falla",[1] "glida", "sjunka" eller "störta samman". Första gången ordet användes avseende magma som tränger upp på jorden var i Francesco Seraos korta vittnesbörd av vulkanen Vesuvius utbrott den 14 maj–3 juni1737. Där
•
Dramatiska fenomen
Hur många aktiva vulkaner finns det på jordklotet?
Denna enkla och vanliga fråga har tyvärr inget enkelt svar. En del av osäkerheten ligger i vad men menar med en vulkan.
Medan centralvulkaner som Vesuvius, Fuji eller Mount St. Helens består av en dominerande konisk vulkankägla med en krater på toppen, består många andra vulkaner av ett komplex av mindre koner, kratrar och spricköppningar utspridda över ett större område, antagligen förbundna på djupet med en central magmakammare.
Ofta är det svårt att veta vilka krateröppningar och sprickor som hänger ihop på djupet, och beroende på om man räknar enskilda koner och kratrar eller grupperar ihop dem i större komplex fås helt olika siffror.
En stor del av all vulkanism sker dessutom i det fördolda längs spricköppningar på havsbottnen, och låter sig inte räknas på detta sätt. Uppskattningar säger att ¾ av all lava som når jordytan gör det vid dessa undervattensutbrott.
Svaret beror också på vad man menar med
•
Vulkanisk aktivitet
Ju längre ner i jordens inre man kommer, desto varmare blir det. Samtidigt ökar också trycket av överliggande berg. När temperaturen stiger ökar sannolikheten för att berget ska smälta. Det högre trycket motverkar dock smältning. Därför förblir berget normalt i fast form.
Svavelutfällningar från Vulcano, Lipariska öarna, Italien.
Foto: Pär Weihed
Rörelser i mantelns övre delar och i jordskorpan sker framför allt i de områden där litosfärplattorna rör sig i förhållande till varandra. I samband med dessa rörelser kan två kritiska saker inträffa. Den ena är att trycket plötsligt lättar, den andra att vatten- och/eller koldioxidbaserade lösningar (superkritiska lösningar) kommer i kontakt med varmt berg. Båda kan resultera i att berget smälter.