Hur länge finns doping


  • Dopingklassade läkemedel
  • Steroider läkemedel
  • Anabola steroider vs testosterone
  • Så går en dopingkontroll till

    Det är viktigt att idrottsutövaren känner sig trygg och vet att kontrollen genomförs på rätt sätt. Även ledare och övrig stödpersonal har ett ansvar att se till att dopingkontrollen kan genomföras. Vi har tagit fram en folder och en film som beskriver idrottsutövarens rättigheter och skyldigheter i samband med en dopingkontroll. 

    Foldern beskriver steg för steg hur en dopingkontroll går till. Den finns på både svenska och engelska och kan beställas kostnadsfritt från Antidoping Sverige.

    Folder Dopingkontroll - Svenska 

    Folder Dopingkontroll - Engelska

    Vem kan testas och när?

    Alla som utövar idrott och är medlem i en förening ansluten till Riksidrottsförbundet är skyldiga att ställa upp på dopingkontroll. Det gäller även idrottare som inte är medlem, men som deltar i tävling, träningsläger eller annan aktivitet som Specialidrottsförbunden sanktionerar. Även motionärer som tränar i föreningar kopplade till Riksidrottsf

    Hur vanligt är det med användning av anabola androgena steroider (AAS) i Sverige?

    Dopning

    Doping har sedan länge förekommit i samband med idrott, det vill säga att en idrottsutövare försöker förbättra sin prestationsförmåga genom att till exempel använda otillåtna medel som enligt World Anti Doping Agency (WADA) klassas som doping (1). Detta framgår till exempel i Utredningen av missbruksmedelskontroll (SOU 2008:120) (2). Idag är en stor grupp substanser och metoder dopingklassade inom idrott, som till exempel användning av anabola androgena steroider (AAS).

    AAS har både en anabol (muskeluppbyggande) och androgen (förmanligande) verkan (3). Syftet med dem är bland annat att bygga upp muskulaturen. AAS har spridit sig i samhället även utanför idrottssammanhang och är förbjudna att använda i icke-medicinska syften. I denna text kommer endast användning av sådana preparat, som är förbjudna enligt svensk dopningslag (1991:1969) – lag om förbud mot vissa dopningsmedel, att

    Gallringsregler – så länge finns uppgifter kvar i belastningsregistret

    Uppgifter som tas bort 3 år efter beslut

    Straffvarning (åklagarens beslut att inte åtala för brott), om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

    Uppgifter som tas bort 5 år efter dom, beslut eller godkännande

    • Penningböter, exempelvis fortkörningsböter.
    • Dagsböter.
    • Tillträdesförbud.
    • Fängelsestraff som har fallit bort enligt 35 kap. 8 eller 9 §§ brottsbalken eller förvandlingsstraff för böter som har fallit bort enligt 18 eller 21 § bötesverkställighetslagen.
    • Villkorlig dom om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.
    • Skyddstillsyn om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.
    • Ungdomstjänst om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet.
    • Ungdomsvård eller överlämna