Hur många fiskarter i

  • Hur många fiskarter finns det i världen
  • Fiskar i östersjön bilder
  • Hur många fiskar finns det i havet

    • •

    Källa och metod

    Kartan bygger på PIKE, en databas över förekomst av sötvattenfisk i svenska sjöar som sammanställts vid Umeå Universitet.

    De huvudsakliga källorna i databasen är:

    • Umeå universitets inventeringar

    • SLU Sötvattenslaboratoriet inventeringar

    • Länstyrelsers data 1970-tal och framåt, provfisken.

    • Kommuners data 1970-tal och framåt, provfisken.

    • Gustav Vasas fiskeregister 1550–1560. Förmodligen världens första storskaliga fiskinventering.

    • Fiskeriverket/Fiskeristyrelsen. Nationella inventeringar, 1890-tal, 1920-1940, 1994. Enkäter och intervjuer med lokala fiskeritjänstemän och fiskare.

    • Rotenonregistret 50-60-tal. Fiskgiftet rotenon användes för utrota fisk i tusentals sjöar. De fiskarter som flöt upp registrerades.

    Den data som visas i den här tjänsten är ett urval ur PIKE, vi visar observationer gjorda från och med år 1523 och har filtrerat bort sjöar placerade helt utanför Sveriges gränser – samt observationer där väsentliga uppgifter saknas.

    Sjöarna

    •

    Sveriges fiskfauna

    Sveriges fiskfauna är internationellt sett ganska fattig. De runt 255 fiskarter som observerats i svenska vatten under historisk tid utgör knappt 1 procent av arterna i världen. Dessutom är det bara drygt 140 av dem som förekommer regelbundet.[källa behövs]

    Sötvattenfiskfaunan i Sverige omfattar 52 arter, där tolv förekommer även i marin miljö. Några arter, exempelvis hornsimpa och fjällrödingar, levde nära iskanten vid senaste istiden och blev kvar som ishavsrelikter när isen försvann. Andra arter, exempelvis mört och löja kom in senare i avsmältningsskeendet [källa behövs]. Vid tiden för Ancylussjön kom andra mer värmekrävande arter in [källa behövs]

    Av Östersjöns fiskarter utgörs en fjärdedel av marina fiskar, till exempel torsk och strömming, medan två tredjedelar är sötvattensfiskar, till exempel abborre. Några av östersjöarterna är anadroma eller katadroma. Faunan vid västkusten är präglad av faunan i

    •

    Fiskar

    Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevanderyggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar. De flesta arter andas med gälar och är växelvarma. Undantaget är lungfiskar. Eftersom landryggradsdjuren släktskapsmässigt är en typ av kvastfeniga fiskar men inte klassificeras som fiskar är begreppet "fiskar" parafyletiskt.

    Vetenskapen om fiskar kallas iktyologi.

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Fram till 1600-talet kallade man havsdjur i allmänhet för fisk, exempelvis det äldre svenska ordet "valfisk", och fortfarande använder engelskan orden "starfish" om sjöstjärnor och "jellyfish" om maneter. Betydelsen havsdjur finns bara i de västliga indoeuropeiska språken, alltså i germanska, italiska och keltiska språk, men kan möjligen härstamma från det urindoeuropeiska verbet *peh₂- med betydelsen att utfodra, att skydda, att ge näring och är i så fall kognat med urslaviska *piťa och sanskrit पितु (pitu) med betydelsen mat, litauiska piẽt