Hur många getton
•
Warszawagettot och judarnas uppror
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren.
Bild: National Archives (NARA)
Tillfångatagna judar efter upproret som leds bort av tyska Waffen-SS-soldater till samlingsplatsen för deportation (Umschlagplatz) till Auschwitz eller Treblinka.
Svältdöden
Warszawagettot var 4 kilometer långt och 2 1/2 kilometer brett. På alla håll omgavs det av höga brandmurar. Här levde 400 000 judar i 27 000 ruckel och källare. Lite halm på stengolvet var ofta den enda inredningen.
En populär me
•
Svenskjudisk historia
År 1779 accepterade kung Gustav III riksdagens förslag om religionsfrihet och år 1782 infördes ett regelverk för judarna, Judereglementet, som tillät dem att bo i Stockholm, Göteborg och Norrköping, bygga synagogor där och arbeta inom vissa yrken. Däremot fick de inte delta i val av riksdagsmän eller gifta sig med icke-judar.
Judereglementet avskaffades 1838 och ersattes av nya regler som gjorde judar mer likställda med andra svenskar. Vid den tiden bodde omkring 900 judar i Sverige, flest i Stockholm och Göteborg.
Under 1850- och 1860-talen avskaffades många begränsningarna i judars rättigheter, exempelvis blev det 1863 lagligt för judar att gifta sig med icke-judar och arbeta inom staten, inklusive som lärare. Samma år fick judar rätt att äga fastigheter var som helst i Sverige.
År 1855 invigdes den första synliga synagogbyggnaden i Sverige, nämligen Göteborgs synagoga. Den följdes av Norrköping synagoga år 1858, Karlstads synagoga 1899 och senare den s
•
Getto
Getto eller ghetto är ursprungligen en benämning på de kvarter eller stadsdelar där judar var hänvisade att bo. I modern tid används ordet dels för slumområden, dels för områden där det finns en stor koncentration av personer av en viss etnicitet eller social klass. Under andra världskriget inrättade nazisterna en rad getton i östra och sydöstra Europa där de samlade ihop judar inför ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan”.[1][2][3]
Ordets betydelse
[redigera | redigera wikitext]Begreppet “getto” har varit i allmänt bruk under åtminstone femhundra år och har sitt ursprung i Italien. Ordets etymologi är osäker. Det finns knapphändig information om att ordet går att härledas till det italienska ordet borghetto; ett “litet kvarter”. En teori är att ordet kommer från det italienska ordet gietto, benämningen på ett kanongjuteri i Venedig som låg nära intill den första judiska bosättningen. De judiska historikerna Heinrich Graetz (1817–1891) och Abraham